Gå direkt till 1900, 1910, 1920, 1930, 1940, 1950, 1960, 1970, 1980, 1990
| 1895 | ||
| 8 november | upptäcker Wilhelm Conrad Röntgen (1845-1923) en ny sorts strålning. | |
| 22 december | tar han en bild på sin hustrus hand - den första kliniska röntgenbilden, exponeringstid omkring 15 minuter. | |
| 28 december | överlämnar Röntgen sin handskrivna uppsats "Über eine Neue Art von Strahlen" till Fysikalisk-Medicinska Sällskapet i Würzburg och den publiceras, mot gängse praxis, före hans föredrag i Sällskapet. | |
| Ungefär samtidigt sänder Röntgen privatbrev och en del kopior av röntgenbilder till ett antal kolleger i in- och utland. Detta förklarar den snabba spridningen av nyheten - t.ex. Schusters tidningsartikel den 8 januari 1896 -innan Röntgens uppsats var publicerad. | ||
| 1896 | ||
| Första veckan | Nyhetsartiklar om X-strålningen i många länders dagstidningar.
Flera nytryck av Röntgens artikel kommer ut under året och även översättningar till engelska, franska, italienska och ryska. | |
| 8 januari | en entusiastisk artikel av fysikprofessor Schuster i Manchester Guardian. | |
| 12 januari | Röntgen redogör för sin upptäckt och demonstrerar röntgenbilder hos kejsar Wilhelm II i Potzdam. | |
| 23 januari | Röntgen håller den officiella föreläsningen i Würzburgs Fysikalisk-Medicinska Sällskap. | |
| 3 februari | Edwin Brand Frost, astronomiprofessor i Dartmouth, USA, har en bror G.D. Frost som är läkare och tar en bild på en Colles' fraktur på en av broderns patienter. | |
| 9 februari | Dr Thor Stenbeck (1864-1914) i Stockholm, tar sin första röntgenbild på ett litet träetui innehållande kirurgiska instrument. | |
| 9 februari | Hjalmar Öhrvall/Knut Ångström tar de första röntgenbilderna i Uppsala på en nyckel och några andra metallföremål samt på två grodor, den ena med en glasstav, den andra med en stålpenna nedförd i magen. | |
| 18 februari | Dr Stenbeck håller föredrag i Sv.Läkaresällskapet: "Om den Röntgenska upptäckten av X-strålarna och dess historiska utveckling". | |
| 29 april | I sin bostad i Nelson, 50 km norr om Manchester, undersöktes Mrs Hartley, medvetslös sedan maken skjutit henne i huvudet med pistol fyra dagar tidigare. Dr Little hade läst professor Schusters artikel (se ovan 8 jan) och kontaktar honom. Schuster infann sig med sin assistent, katodstrålerör och induktor. Närvarande var också Nelsons borgmästare som lovat att staden skulle dra en elledning till huset, samt Nelsons Town Clerk som ansvarat för ledningsdragningen. Dr Little var förstås också närvarande. Två bilder togs, exponeringstid en dryg timme per bild. De framkallades i Manchester och Schuster kunde lokalisera tre kulor. Patienten avled kort härefter. Och maken? Han hade dränkt sig i kanalen. | |
| 10 september | Dr Stenbeck tar skallbilder på en Örebroare som utsatts för ett attentat. Den närmaste anledningen till att Uppsala kontaktades var att professorn i praktisk medicin, Samuel Henschen, som forskade i synsinnets lokalisation i hjärnan, hade sänt ut en vädjan till landets läkare att sända in uppgifter om synskadade patienter.
En sidbild på örebroarens skalle visar en pistolkula i occipitalområdet. Ett par veckor senare tas också en frontalbild och kulans läge kan anges till baktill nära medellinjen i höger occipitallob. Exponeringstid ca en timme per bild. Den 2 februari 1897 opereras kulan bort av professor K.G. Lennander i Uppsala. Det anses vara den första neuroradiologiska undersökning som lett till en terapeutisk åtgärd. | |
| H. Becquerel upptäcker radioaktivitet i Uran. | ||
| Ch.J. Bouchard gör sina första försök att se tuberkulösa förändringar med hjälp av lungröntgen. | ||
| L. Freund försöker behandla hudsjukdomar med röntgen. | ||
| McIntyre påvisar njursten. | ||
| Cattel påvisar gallsten. | ||
| Strauss visar hur vismutfyllda gelatinkapslar passerar matsmältningskanalen. | ||
| I Lund togs de första röntgenbilderna, på fysiologiska institutionen. | ||
| I Malmö pågick en industri- och slöjdutställning. På dess tivoli fanns en i Berlin för 1.600 DM inhandlad röntgenapparat där besökarna kunde se genomlysning av groda, nyckelknippor mm. Vid utställningens slut flyttades apparaten över till en nöjeslokal i Köpenhamn och sedan till Konglige Frederiks Hospital (Rigshospitalet). | ||
| ||
| 1897 | ||
| 24 februari | anslår Med.Fakulteten i Uppsala 300 kr för inköp av röntgenapparat. | |
| Dr Stenbeck demonstrerar röntgenskador på hud och naglar hos en person som assisterat vid offentliga demonstrationer av röntgen. | ||
| Läkarsällskapets höstsammanträde | ||
| Tuffler & Loewenhardt m.fl demonstrerar uretärernas läge genom att föra upp metallwirar. | ||
| Reynier och Glover iakttar gas i ventrikelsystemet och på konvexiteten på ett skall-hjärn-preparat. Publicerat 1900. | ||
| ||
| 1898 | ||
| 16 februari | Med.Fakulteten i Uppsala anslår nu 900 kr och röntgenapparat inköpes från Berlin. | |
| 1 april | påvisar Stenbeck en femöring som fastnat i hypopharynx hos en femårig flicka.
Följande dag avlägsnas slanten med hjälp av genomlysning och under kloroformnarkos. "Det var en ganska egendomlig syn att se tången komma fram mot bakre svalgväggen, der svänga om nedåt och fortsätta mot slanten..." säger Stenbeck. Röntgenbilden demonstrerades för Oskar II och finns bevarad i Bernadottebiblioteket. | |
| A. Gocht ger ut den första läroboken i röntgenundersökningar. | ||
| Makarna Curie upptäcker radium och polonium. | ||
| ||
| 1899 | ||
| Oppenheim påvisar en förstorad sella turcica betingat av en hypofystumör. Anses vara den första med röntgen diagnosticerade intrakraniella tumören. | ||
| Church påvisar förkalkningar i bakre skallgropen - vid obduktion påträffas en tumor. | ||
| Ragnar Friberger, sedermera professor i praktisk medicin, föreläser i Uppsala Läkar-förening: "Några studier med röntgenstrålar över tunntarmsinnehållet hos hund". Han gav en blandning av mjölk, socker, skorpor och bariumsulfat eller basiskt vismutnitrat. ( Publicerad i Upsala Läkarfören.Förhandl. NF 1898/1899). | ||
| Thor Stenbeck behandlar en mikroskopiskt verifierad hudcancer på näsan med röntgen. Det är den första med röntgen läkta hudcancern i världen. Patienten demonstrerades av professor Forssell vid ett röntgenmöte 1924. Patienten var recidivfri men hade hudatrofi i behandlingsområdet. | ||
| Man hade blivit medveten om röntgenstrålningens skadliga effekter och före sekelskiftet rekommenderades användning av blyglas och blygummi som strålskydd. | ||
| ||
| Sekelskiftet Tillbaka till överst på sidan | ||
| Vid sekelskiftet fanns ett 20-tal röntgeninstallationer i Sverige. Anmärkningsvärt är att många landsortssjukhus var utrustade med röntgen flera år före storstadssjukhusen. Där fanns å andra sidan privatläkare som hade röntgenutrustning och utförde undersökningar åt sjukhusen. Fram till 1910 fick ytterligare ett trettiotal sjukhus röntgen och fram till 1920 tillkom ett sextiotal installationer varav omkring hälften vid sanatorier. | ||
| 1900 | ||
| Thor Stenbeck ger ut en med röntgenbilder illustrerad bok. "Röntgenstrålarna i medicinens tjänst". | ||
| Som första Stockholmssjukhus får Sabbatsberg röntgen. Tage Sjögren tillsättes som föreståndare med skyldighet att utföra undersökningar 2-3 gånger per vecka. | ||
| Nyköpings Lasarett installerar röntgen. | ||
| Karlstad Lasarett installerar röntgen. | ||
| 1901 | ||
| Lipiodol, ett kontrastmedel bestående av en jodhaltig olja, kom ut i handeln. | ||
| 10 december | Professor W.C Röntgen erhåller det första Nobelpris som utdelas i fysik. | |
| Serafimerlasarettets första röntgenapparat placeras hos professor S.E. Henschen på medicinkliniken. | ||
| Sahlgrenska Sjukhuset får sin första röntgenutrustning. | ||
| G. Perthes börjar med röntgendjupterapi. | ||
| 1902 | ||
| Béclère påvisar förstorad sella turcica, stora frontal- och maxillarsinus, förtjockad kalott hos akromegal patient. | ||
| Pfahler skallröntgen med 4 min exp.tid. Jfr Schuster och Stenbeck 1896 - 1 tim! | ||
| 1904 | ||
| Serafimerlasarettet får sin andra röntgenapparat som placeras på kir.kliniken hos sedermera ortopediprofessor P. Haglund. | ||
| H. Rieder inför magsäcksröntgen: "Rieders Vismutgebäck". | ||
| 1905 | ||
| Grashey ger ut Atlas typisher Röntgenbilder. | ||
| Schüller ger ut "Die Schädelbasis im Röntgenbilde". | ||
| Lunds Lasarett får sin första röntgenapparat, placeras hos kirurgprofessor J. Borelius. | ||
| Voelcker & von Lichtenberg: Retrograd pyelografi med injektion av colloidalt silver. | ||
| Werndorf & Robinson: Knäarthrografi med luft. | ||
| 1906 | ||
| Med.kand Gösta Forssell utnämns till föreståndare för kirurgklinikens Röntgeninstitut på Serafimerlasarettet. | ||
| Schüller påvisar pinealeförkalkning. I sin bok (1912) påpekar han att dislokation har diagnostisk betydelse. | ||
| 1907 | ||
| Svenska Radiologiska Föreningen bildades. Man rekommenderade en medeltaxa: Genomlysning 20 kr, Hand eller fot 15 kr, Bäcken 30 kr, Blåssten 40 kr. | ||
| Med.lic Gösta Forssell utnämns till föreståndare för Serafimerlasarettets Röntgeninstitut. Den på medicinska kliniken placerade apparaten används ännu någon tid för polikliniska undersökningar. | ||
| Bror Edvard Järnh, ett familjeföretag, får agenturen för tyska Seiffert och blir Sveriges första röntgenfabrik. | ||
| 1908 | ||
| Forssellstativet - den första svenska röntgenprodukten - börjar tillverkas av Järnh. | ||
| 1909 | ||
| Med.lic. Lars Edling anställes som föreståndare för röntgenavdelningarna i Malmö och Lund. | ||
| Sicard använder Lipoidol epiduralt för undersökning av spinala sjukdomar. | ||
| 1910-talet Tillbaka till överst på sidan | ||
| Föreståndartjänster inrättades vid röntgenavdelningarna i Stockholm, Uppsala Lund, Malmö och Göteborg. Vid decenniets slut ändrades de till lasarettsläkartjänster. | ||
| Förstärkningsskärmar började användas, trots ett uttalande år 1905; "Förstärkningsskärmar har endast historiskt intresse". | ||
| Bariumsulfat blir det allmänt använda kontrastmedlet för digestionsundersökningar. | ||
| Bucky-Potterbländaren kom i bruk omkr 1915. | ||
| 1910 | ||
| Alban Köhler ger ut Lexikon der Grenzen des Normalen. | ||
| Haudeck beskriver och inför begreppet ulcusnisch vid magsår. | ||
| Radiumhemmet, det första sjukhuset för enbart strålbehandling inrättas i Stockholm. Gösta Forssell utnämns till överläkare. | ||
| Radioterapikliniker inrättades sedan även i Lund och Göteborg. I samband med Gustav V:s 70-årsdag gjordes en nationalinsamling där gåvan skulle användas till "kräftsjukdomarnas bekämpande".
Klinikerna kallades därefter Jubileumskliniker. | ||
| Forssell & Folke Henschen (patolog) påvisade vidgning av meatus acusticus internus vid acusticusneurinom. | ||
| 1911 | ||
| Holzknecht påpekar att bulben har lökform. | ||
| 1912 | ||
| Schüller: Röntgen-Diagnostik der Erkrankungen des Kopfes. | ||
| Forssell beskriver magsäckens form med indelning i Saccus digestorius: Fornix, Corpus, Sinus, och Canalis egestorius med pylorus. | ||
| 1913 | ||
| Salomon: Mammografi. | ||
| Coolidge har uppfunnit röret med glödkatod. Högvakuumrör införs. | ||
| Telemann rapporterar ett fall av partiell vismutfyllning av broncherna. | ||
| Stewart iakttog gasfyllnad av ventrikelsystemet via en fraktur i frontalsinus och fann att luften ej medförde någon skadlig effekt. | ||
| 1914 | ||
| Grashey utför pneumoperitoneum för att studera gallblåsa, ventrikel och mjälte. | ||
| 1916 | ||
| Gösta Forssell påvisar duodenaldivertiklar. | ||
| 1917 | ||
| Gösta Forssell erhåller en personlig professur i medicinsk radiologi vid Karolinska Institutet.
Det var den första röntgenprofessuren i världen. Den ändrades till ordinarie professur 1926. | ||
| Gösta Forssell genomför uppdelning av radiologin i diagnostik och terapi. | ||
| 1918 | ||
| Moniz: Ventrikulografi. | ||
| 1919 | ||
| Dandy beskriver encefalografi- och förutsäger luftmyelografi. | ||
| Jacobæus, professor i medicin vid Karol.Institutet, känd för sina thoracoskopier vid tbc-behandling, utför sannolikt den första luftmyelografin i världen. 1921 publicerar han tre fall där han lokaliserat spinala tumörer. | ||
| Forestier & Sicard injicerar Lipiodol epiduralt vid behandling av ischias. Sicard fann Lipiodol vara ett utmärkt kontrastmedel utan biverkningar. Han använde det i bronker, pleura och fistlar och därefter också i neuroradiologi. | ||
| Svensk Förening för Medicinsk Radiologi bildades efter kallelse av Gösta Forssell. 1921 hade man 49 medlemmar, år 1938 130 medlemmar, i början av 50-talet passerade siffran 300. | ||
| Fram till 1920 användes induktor, sedan gick man över till transformatorer. | ||
| 1920-talet Tillbaka till överst på sidan | ||
| Philips och Siemens upprättar egna agenturer i Sverige. den senare i samarbete med Elema. | ||
| Forestier utförde bronchografi med Lipiodol. | ||
| Röntgenbilderna på glas-"röntgenplåtarna" - ersattes med acetatfilm. Den var mycket brandfarlig. I en Kungl.Förordning krävdes speciella skyddsåtgärder, t.ex. 'Friliggande filmlagerbyggnad'. Acetatfilmen ersattes emellertid snart av 'säkerhetsfilm' och under 1950-talet av plastbaserad film. | ||
| 1926 | ||
| Nu infördes dubbelbegjutning av röntgenfilmen och två förstärkningsskärmar. | ||
| Hugo Laurell, föreståndare, 1926 professor i radiologi vid Uppsala Akademiska Sjukhus, genomförde under 1920-talet banbrytande arbeten om röntgen av bukåkommor och skrev ett drygt tjugotal uppsatser i detta ämne. 1930 trycktes en artikel i Läkartidningen: "Om akuta bukfall, framför allt från röntgenologisk synpunkt". Samma år trycktes artikeln på engelska i Acta.Chir.Scand. och på tyska i Der Chirurg. Hans forskning var grundläggande för den akuta bukröntgendiagnostiken. | ||
| 1920 | ||
| Forssell engagerar en fysiker, Rolf Sievert som bland annat ägnade sig åt strålmätningsmetoder och behandlingsmetoder. Han grundade och förestod Radiumhemmets fysiska laboratorium och senare Radiofysiska institutet vid Karolinska sjukhuset. Professor i radiofysik 1941. | ||
| En skallsida kräver nu 60 sekunders exponeringstid. (Teschendorff) | ||
| Burckhard/Müller punkterade gallblåsan. | ||
| 1921 | ||
| Acta Radiologica startades av Gösta Forssell. | ||
| Åke Åkerlund: "Röntgenologische Studien über den Bulbus Duodeni mit besonderer Berücksichtigung der Diagnosik des Ulcus duodeni", Acta Rad. 1921, suppl. 1. En klassiker när det gäller ulcusdiagnostik. | ||
| Georg Schönander startar sin röntgenfirma. Säljer bland annat Bucky-Potter sekundärbländare från USA. Inte förrän under 50-talet har man eliminerat problemet med randning vid korta exponeringstider, den sk katapultbuckyn. | ||
| Franz Groedel: Röntgendiagnostik, 3:e uppl: "vid njurröntgen krävs en exponeringstid med medelmjukt röntgenrör på 1,5 - 3,5 minuter ... men med högmoderna högspänningslikriktare bör man komma ned till 10 à 20 sekunder". | ||
| Bocage tomograferar njurar. | ||
| Forestier injicerar av misstag Lipoidol subarachnoidalt, utan bieffekt. Lipoidol börjar användas för myelografier och ventrikulografier | ||
| 1923 | ||
| Svenska radiologförbundet bildas. | ||
| Osborne & Rowntree: Urografi av en slump. Vid bukröntgen av en kraftigt jodbehandlad syfilitiker iakttog man kontrastupptag i njurparenkymet och kontrastfyllnad av urinvägarna. | ||
| Fisher: Dubbelcolon. | ||
| 1924 | ||
| Westermark använder 12 proc bromkaliumlösning i stället för Collargol vid pyelografier. | ||
| 1925 | ||
| Graham & Cole: Cholecystografi efter injektion av Tetrajodphenolphtalein | ||
| Menees & Robinson: Cholecystografi efter oral administration av natriumsalt av phthalein. (eller 1923?) | ||
| Lysholms skallbord lanseras i sin första version. | ||
| Första Internationella Kongressen i Radiologi hölls i London. | ||
| 1926 | ||
| Meckels divertikel visades av Case. | ||
| De första glödkatodrören kommer i handeln. | ||
| 1927 | ||
| Y. Olsson & G.Pallin, röntgen- resp kir.klin. Kristianstad: Hydrostatisk reposition av invagination. Publ. i Acta Chir.Scand. 1927. Redaktionen lär ha uttryckt en förhoppning att detta var det sista försöket av denna art! | ||
| E.Moniz utför cerebral angiografi. Efter många djurförsök med olika substanser kommer han fram till 25 proc natriumjodid som injicerades efter friläggning av carotisartären. | ||
| Det första intrakraniella aneurysmet diagnosticeras i Edinburgh av professor Dott och med användande av Moniz teknik. | ||
| 1928 | ||
| Kom rören med roterande anod men försök gjordes redan 1899 av Fr. Breton. | ||
| ICRP (International Commission for Radiological Protection) bildades i samband med den andra internationella Röntgenkongressen i Stockholm. | ||
| Visades Lysholm/Thoreus sekundärbländare med mikrogaller som kom att tillverkas av Schönander. Kemisten Sven Ledin spelade en avgörande roll för det tekniska utförandet. Lysholmrastret blev den första stora svenska export artikeln inom röntgen. "If Lysholm were known for no other advance than his stationary grid, his name would be remembered". | ||
| 1929 | ||
| Laurell beskrev röntgenreposition vid invagination. (Se även 1927). Metoden blev så småningom allmänt accepterad och torde kunna betecknas som den första röntgenologiska terapimetoden. | ||
| Knut Lindblom utför cerebral angiografi - sannolikt den första i Sverige - på Sabbatsbergs sjukhus. | ||
| W.Forssmann utför den första kateterundersökning av hjärtat genom självförsök där han kunde iaktta genomlysningsbilden med hjälp av en spegel. Ansågs omdömeslöst och väckte ej något större intresse. Erhöll emellertid delat Nobelpris 1956 (tillsamman med Cournand & Richards) för sitt pionjärarbete beträffande hjärtkateterisering. | ||
| Dos Santos utför Translumbal Aortografi. | ||
| Folke Knutsson (sedermera professor i Uppsala) utför Urethrografi. | ||
| 1930-talet Tillbaka till överst på sidan | ||
| Järnh tillverkar Pleromobilen, en mobil röntgenapparat med hög effekt. | ||
| Elema och Järnh inleder samarbete. | ||
| 1930 | ||
| Albeys & Smith-Petersen redovisade "fina resultat" vid öppen osteosyntes. Stor höftop med öppen spikning. | ||
| Professor Åke Åkerlunds filmmärkningsapparat. | ||
| Binz, Räth, von Lichtenberg & Swick: Det första praktiskt användbara intravenösa kontrastmedlet kommer ut i handeln under namnen Selectan, Uroselectan. | ||
| 1931 | ||
| Utsöndringsurografi efter rektal Abrodil beskrevs av Knut Wolke - kanske den förste i landet? | ||
| Erik Lysholm publicerar sin doktorsavhandling "Apparatus and Technique for Roentgen Examination of the Skull" vilken bygger på Lysholms geniala konstruktion, tillsammans med ingenjör Georg Schönander, av det undersökningsstativ, "Lysholms skallbord", som i modifierad form (1935), fram till 1970-talet var standardutrustning på snart sagt all världens röntgenavdelningar. | ||
| Thorotrast börjar tas i bruk för kärlundersökningar. Dess radioaktivitet var känd men ansågs vara så låg att den betraktades som ofarlig. Thorotrast upptogs i det reticuloendoteliala systemet och kunde på röntgenbild bland annat påvisas som förkalkningar i mjälten - "Thorotrastmjälte". Efter en latenstid på 5-20 år kunde Thorotrastinducerade sarkom uppträda. | ||
| Weber, dubbelcolon. (se 1923) | ||
| Arnell introducerar första vattenlösliga kontrastmedlet för myelografi, Abrodil. | ||
| 1932 | ||
| 18 januari | Sven Johansson spikade sin första collumfraktur med sluten reposition.
1939 genomfördes första slutna spikningen i Lund, 1941 i Malmö. 1942 redovisade Sven Johansson 310 fall. Se Läkartidningen Vol 75 Nr 45 1978. | |
| Myelografi med Lipiodol beskrev Lars Edling/Sven Ingvar. | ||
| Crohn beskriver Morbus Crohn. | ||
| 1933 | ||
| Merizzi: Peroperativ cholangiografi. | ||
| 1934 | ||
| Wulft påpekar nyttan av urografi vid akut buk/njursjukdom. | ||
| 1935 | ||
| Lysholms skallbord lanseras i sin definitiva version. | ||
| Erik Lysholm publicerar första delen av sitt banbrytande arbete "Das Ventriculogram". Andra delen utkom 1938. | ||
| Dos Santos: Cavografi. | ||
| 1935 | ||
| Huard punkterar intrahepatiska gallgångar. | ||
| 1938 | ||
| Dos Santos: Flebografi. | ||
| Erik Lindgren (sedermera professor vid Serafimerlasarettet) publicerar sitt arbete om Luftmyelografier. | ||
| Cholecystografi efter peroralt kontrastintag. | ||
| Olle Hultén, kirurgprofessor i Uppsala inför peroperativ cholangiografi som rutin på sin klinik. | ||
| Hysterosalpingografi (HSG) beskrivs i Sv.Fören. för Med.Rad. | ||
| 1939 | ||
| Schultzes HSG-instrumentarium (oliv, klotänger). | ||
| Liljestrand/Lysholm/Nylin/Zachrisson: Hjärtvolymsbestämning. | ||
| Schönander skapar två typer av fältröntgenutrustningar till armén. Professor Lindgren skriver en instruktionsbok "Svensk Fältröntgen" 1941. | ||
| 1940-talet Tillbaka till överst på sidan | ||
| I mitten av 40-talet fanns ett 40-tal odelade lasarett med röntgen men utan röntgenläkare. I en del fall hade man tillgång till röntgenkonsult. | ||
| Demonstrationsskåpen börjar bytas ut mot skåp med magasin av skilda former. | ||
| Diktafoner blir allt vanligare På många ställen används ännu vaxrullar. Trådbandspelare (Aga) ersättes snabbt av diktafoner med plastskivor men ganska snart blir bandspelarna helt allenarådande. | ||
| 5000-6000 röntgenundersökningar per läkare är en allmänt accepterad norm. När den överskrides är det dags att äska ytterligare en läkartjänst. | ||
| 1940 | ||
| Farinas m.fl. förde upp katetrar i aorta via en incision i arteria femoralis. | ||
| Professor Knut Lindbloms klassiska beskrivning: knäarthrografi. | ||
| 1942 | ||
| Massundersökningar med skärmbild startade i Sverige. Exponeringsautomatik kommer första gången till användning. | ||
| 1947 | ||
| Ruiz/Rivas Pneumoretroperitoneum. | ||
| Radner förde in katetrar till aorta ascendens och a.vertebralis via incision i a.radialis. | ||
| 1949 | ||
| Jönsson punkterade carotis communis i kaudal riktning med en coaxialnål och med en i den trubbiga yttre nålen införd silvertråd manipulerades nålen ner till aorta. | ||
| Lindgren presenterar en metod för perkutan punktion av a.vertebralis. | ||
| 1950-talet Tillbaka till överst på sidan | ||
| Isotoper börjar användas | ||
| Det börjar nu bli aktuellt att de större röntgenavdelningarna delas upp i diagnostik och terapi med separata överläkare. | ||
| Fysiker börjar anställas vid några av de större sjukhusens röntgenavdelningar. Den allt mer sofistikerade utrustningen även inom andra sektorer, tex anestesi, intensivvård, laboratorier leder till inrättande av avdelningar för Teknisk Fysik inom landstingsområdena. | ||
| Subspecialisering på de större sjukhusen leder till separata enheter för neuroradiologi, barnradiologi, thoraxradiologi. Röntgenundersökningarna växer i antal, tidvis med ca 10 proc per år. Olika specialundersökningar tillkommer. Röntgenapparaterna blir mer komplicerade. Många röntgenavdelningar byggs ut. | ||
| Tjänstegraden biträdande överläkare inrättas. | ||
| Selenlikriktare ersätter ventilrören. | ||
| Manöverborden förses med överlastningsskydd och organautomatik börjar införas. | ||
| Framkallningsmaskiner börjar ersätta handframkallningen. Först kom den sk Z-maskinen, av 'dopptyp', som var mycket utrymmeskrävande och använde ca 20 minuter från framkallning till färdigtorkad bild. De ersattes mycket snart av rullmaskinerna där processtiden reducerades till tre-fyra minuter vilken inom några år halverades. Maskiner för dagsljusframkallning introducerades under 1970-talet. | ||
| Angiografierna väcker allt större intresse. De kräver snabb bildtagning. Många olika förslag har sett dagens ljus från enkla modeller där kassetter i tur och ordning dras fram med ett snöre till mer komplicerade motordrivna modeller. Bland konstruktörerna kan nämnas Wigelius, Lind, Axén, Jönsson. | ||
| 1950 | ||
| Gidlund konstruerar rullfilmväxlaren som kan exponera upp till 12 bilder/sek. Den vidare utvecklingen tas över av Elema-Järnh. | ||
| Tyratronrör | ||
| 1951 | ||
| Frimann-Dahl, Oslo, ger ut "Akuta Bukundersökningar" som bygger på en vidareutveckling av Laurells grundläggande forskning. | ||
| 1952 | ||
| Symposium III Neuroradiologicum äger rum i Stockholm. | ||
| Bladfilmväxlaren, AOT, presenterades vid symposiet av Sjögren/Fredzell. Den kan exponera 30 bladfilmer 35x35 cm med en bildhastighet av 6 bilder/sek. Den blir den största exportprodukten för svensk röntgenindustri och tar ungefär 90 proc av världsmarknaden. | ||
| 1953 | ||
| Langecker m.fl. Biligrafin, ett stort framsteg gällande iv gallkontrastmedel. | ||
| Sven-Ivar Seldinger introducerar sin punktionsteknik. Katetrarna var icke röntgentäta. Man försökte fastställa kateterns läge genom att genomlysa den kontrastfyllda katetern eller med att ta en "förbild" under en "provinjektion". | ||
| Per Ödman utvecklade de röntgentäta katetrarna. | ||
| Edler & Hertz i Lund lånar en ultraljudsapparat från Kockums och undersöker hjärtan. Detta är början till den medicinska ultraljudsdiagnostiken. | ||
| 1954 | ||
| Lindgren utför de första cerebrala angiografierna från a.femoralis. | ||
| Olof Holm påvisar gas i fosterhjärta som tecken på dött foster. | ||
| Cardio-angiografi, Jönsson och medarbetare: manuell högtryckspruta vid arteriografier. | ||
| Leksell föreslår ultraljud för lokalisering av corpus pineale. | ||
| 1955 | ||
| Elema och Schönander går samman. | ||
| PTC (Percutan Transhepatisk Cholangiografi) med Seldingerteknik. | ||
| Goodwin/Casey: Pyelostomi. | ||
| 1956 | ||
| Greitz: metod för bestämning av hjärnans generella och lokala cirkulationstid. | ||
| Gidlund; automatisk högtrycks kontrast spruta. | ||
| 1959 | ||
| Mimer, Elema-Schönanders första version av ett specialstativ för neuroradiologiska undersökningar presenteras. | ||
| Liliequist ger fullständig beskrivning av cisternernas anatomi samt förändringar vid acusticusneurinom. | ||
| 1960-talet Tillbaka till överst på sidan | ||
| Stegmatning vid angiografierinförs på koordinatborden. | ||
| Mammografi introduceras. | ||
| 1963 | ||
| Bildförstärkar-TV-kedja demonstrerades i Sv.Fören.för Med.Radiologi och finns uppställd på ett par universitetskliniker. Vid decenniets slut finns TV även på några sjukhus i landsorten. | ||
| 1964 | ||
| Amundsen, Oslo, undersöker nu samtliga hjärnkärl via kateter inlagd i a.femoralis. | ||
| 1965 | ||
| Perkutan Transluminal Rekanalisation, PTR, ad modum Dotter introduceras av dr Ydén på röntgenkliniken i Karlstad. | ||
| 1970-talet Tillbaka till överst på sidan | ||
| Torsten Almén syntetiserade icke-joniska kontrastmedel. Kontrastmedelsbiverkningarna reduceras radikalt. | ||
| 1971 | ||
| Orbix, ett stativ som liksom Mimer var utan objektbord och som kunde ersätta Lysholms skallbord. Tekniken byggde bland annat på att röntgenrören nu hade så litet fokus att man erhöll god bildskärpa även vid ett visst avstånd mellan undersökningsobjekt och kassett. | ||
| 1973 | ||
| Den första datortomografen i Sverige, en EMI skalldator, togs i bruk på KS Neuroradiologiska klinik. | ||
| 1974 | ||
| Carey & Grace använder gelfoam vid embolisering av blodkärl. | ||
| Serbinenko emboliserar med avlösbara ballonger. | ||
| 1977 | ||
| Mobil XR, batteridriven mobil röntgenapparat. | ||
| 1978 | ||
| Den dynamiska ultraljudsapparaten introduceras. Den visas, först i världen, på ultraljudskurs i Motala, ATL Mark III. | ||
| 1980-talet Tillbaka till överst på sidan | ||
| 1981 | ||
| Punktionsinstrumentarium för ultraljudsapparater utvecklas av P.G.Lindgren bl.a. | ||
| 1983 | ||
| Brasilianska hjärtkirurgen Randas Batista opererar första fallet av muskelhypertrofi av vänster kammarvägg. Mötte kraftig opposition, kallades el loco (=galningen), avskedades, sattes ett tag i husarrest och var nära att förlora sin legitimation. Han fick upprättelse i början på 90-talet och vid sekelskiftet har över 3000 operationer utförts. | ||
| MR -magnetisk resonanstomografi införes. | ||
| Den snabba teknologiska utvecklingen får allt större inflytande och påverkar alla funktioner; Röntgenexpeditionerna börjar datoriseras (tidsbeställning, utskrift och utsändning av utlåtanden, arkivering av såväl journaler som film). | ||
| Röntgenapparaterna allt mer sofistikerade. | ||
| Bildinformation samlas i digitaliserad form och kan synliggöras på TV eller via automatiska framkallningsmaskiner. | ||
| Den interventionella radiologin utvecklas snabbt. | ||
| 1990-talet Tillbaka till överst på sidan | ||
| Apparater och metoder som ansetts så avancerade att de endast hör hemma på universitets- och regionsjukhusnivå börjar spridas till såväl länssjukhus som länsdelssjukhus. | ||
| Många specialundersökningar och åtgärder är nu så kunskaps- och tidskrävande att man märker en kraftigt ökande tendens till specialisering bland radiologerna. | ||