|
|
|
I hembygdsparken har vi byggt upp några hantverksinteriörer. Förr i tiden var det vanligt på landsbygden att få besök av kringvandrande hantverkare ex skomakare, sadelmakare och skräddare.
Bakom sig hade de gått den långa vägen för att slutligen bli mästare. Man började som lärpojke, blev gesäll och vandrade ofta till utlandet för att få lära sig av någon duktig mästare. Efter gesällprovet väntade en del års arbete innan man kunde få bli mästare. Då gällde det att det fanns någon plats ledig eller att man kunde gifta sig med en änka efter en bortgången mästare. Sådant var livet inom skråväsendet. Det var mycket svårt att etablera en ny rörelse. Var byn med omnejd tillräckligt stor kunde mäster starta upp en egen verkstad. |