|
Kathleen McGowan Kärlekens bok
Det var tröglöst, jag hade ofta svårt att följa med fr.a. i de historiska översikterna. Tungt
språk? Det blev inte levande för mej.-
Undrar om det inte blivit en bättre roman om hon ägnat sej åt att skriva bara om furstinnan
Matildas fascinerande historia utan att dra in forskningen kring Maria Magdalena och Filipposevangeliet?
De mörka männen i kåpor som vill ställa till bekymmer för Maureen, huvudpersonen i nutidsdelen av boken, känns bara påklistrade, utan ordentligt förklarat sammanhang med handlingen.
Men det finns mycket tänkvärt i boken. Det är ett tydligt budskap att dra fram kvinnor i ljuset, kvinnor som ofta finns
bakom stora män och har inflytande på hur världen utvecklas.
Författaren låter Matilda säga:
Det ligger i mannens natur att önska sig makt och föra krig om han möter motstånd eller
hotas.
Kvinnor har en annan läggning. Vi är lagda åt att samarbeta och medla, att söka freden
framför döden.
Författaren påvisar att i många gamla skrifter är ”Den heliga Anden” av feminint kön. Det är
Guds kvinnliga sida.
Bland det som jag tycker var värdefullt i denna bok och som jag tog till mig är
Den sexbladiga rosens bön - Kärleken övervinner allt Intressant var det avsnitt som berättar om katedralen i Chartres. Inte minst den heliga labyrinten - ett meditationsverktyg The Sacred Labyrinth
Tatiana de Rosnay: Huset du älskade
Den här boken fängslade mej inte. En gammal kvinna har bestämt sej för att inte lämna det
hus där hon bor fast staden har beslutat om expropriation och att huset ska rivas för en ny
bred boulevard. Hon sitter och läser gamla brev och skriver ner tankar om sitt liv i form av
brev till sin avlidne make.
En tid i staden Paris historia som vi knappast har en aning om. Då gamla kvarter revs för att
ge plats för de stora boulevarder som numera ger en prägel åt staden.
Lian Hearn: Och himlens vida väv
Den här är fristående från den långa serien om klanen Otori. Tidsmässigt ligger handlingen lite före de andra och skildrar Shigeros liv i ungdomen.
Man får i början en ganska klar presentation av den värld där handlingen försiggår och de ideer som styr människornas liv och handlingar. Den känns som en bra introduktion, och den är lite enklare skriven än den långa serien. Jag tycker bl.a. om hur naturen och trädgårdarna och husen skildras.
Om man vill lästa Lian Hearns serie om klanen Otori rekommenderar jag att börja med denna och inte gå direkt på "Över näktergalens golv"
Det är en värld där de härskande klanerna, krigarna, ligger i strid med varandra och gossarna i dessa klaner från tidig barndom lär sig att strida och försvara sig. De övriga invånarna i landet är till för att tjäna härskarklassen. Men huvudpersonen i denna bok Shigero har fått upp ögonen för vilken betydelse det har att härskarna känner till hur de övriga invånarna i landet har det. Det är mycket stränga oskrivna regler för hur de som tillhör krigarklanerna lever.
Krigarna anser det hedersamt att ta sitt eget liv i vissa situationer, då de har misslyckats. Då skär de upp magen på sig själva med sitt svärd.
Men det finns en del människor som har lärt känna en annat sätt att leva tillsammans. De har avsvurit alla tankar på att döda, varken andra eller sig själva. De kallas "De gömda" och vi känner igen de kristna tankarna i deras tankevärld. De ses inte med blida ögon av härskarklassen. "De gömdas Gud, den Hemlige, han vet allt ni bär i ert hjärta. Hans första bud är att vi ska älska varandra. Hans andra bud är att vi ska älska alla människor och förlåta dem som hatar oss. Det är på grund av kärleken som vi inte dödar.”
Den gamle vise Matsuda sammanfattar: ”Släkten Iida är mycket ärelysten. När man väl har slagit in på den vägen mot makt, då är det inte mycket annat än hans egen död som kan hindra honom. Han kommer alltid att sträva efter att bli den främste och leva i ständig skräck för att det någonstans ska finnas någon annan som är starkare än han, någon som kan störta honom. Och så går det naturligtvis, för allt som har en början har också ett slut.”
Mördaren Kotaru har på Släktets uppdrag mördat Isamu som har övergått till ”De gömda” och lämnat klanen vilket är absolut förbjudet.
Kotarus tankar under tiden efter att han mördat : det plågade honom att Isamu vägrat att försvara sig, att han hade talat om förlåtelse och om
lydnad mot en herre. Döden hade inte eliminerat hans rival, förrädaren. Den hade gjort honom starkare. Oövervinnerlig till och med.
Lian Hearn: Vid hägerns skarpa skri
En tjock bok med en annorlunda berättelse i andan av gammal japansk sagostil. När jag läste
den saknade jag en karta över det fiktiva landet samt en lista på namnen på alla de
förekommande personerna och en släkttavla över de olika klanerna och deras inbördes
släktskap. Eftersom namnen är så annorlunda så var det ofta lite svårt att skilja den från
varandra.
Jag ser i min läsedagbok att jag för många år sedan läst de två första delarna av denna serie på engelska. Det förvånar mej att jag kunde det eftersom jag nu till en början var så förvillad av alla de okända namnen.
Men sedan jag väl kommit in i denna bok blev jag fascinerad av miljön och det annorlunda sätt att se på samlevnad mellan människor som speglas i denna berättelse som slutar så sorgligt.
Vi ser ett annorlunda sätt att se på livet och döden, på vilka krafter som påverkar människors sätt att leva tillsammans, och rätten att ta sitt liv då man brutit mot en grundläggande regel i förhållandet till sin familj.
Dessa högättade klanmedlemmar av krigsherrar står på sätt och vis utanför de vanliga människornas liv och har speciella regler för vad som är rätt och fel. Hästarna är mycket speciella varelser i denna berättelse och betyder mycket för klanmedlemmarna.
Vi möter också de som vill leva efter "Honouns väg", alltså i balans med tillvaron och ett löfte att inte döda. Men när balansen går om intet och den manliga kraften dominerar är krig oundvikligt. Den kvinnliga kraften har skadats på något sätt.
Några fina formuleringar som fäst sig i mitt minne:
Den gamle abboten i klostret beskrivs så ”Han är lika klar i huvudet som alltid.
Kanske ännu klarare. Som en bergsjö” Och Takeo reflekterar: ”Mitt huvud är snarare som en
av de där fiskdammarna. Massor av idéer och problem myllrar runt i det och pockar på min
uppmärksamhet.”
Linda Olsson: Det goda inom dig
En så fin bok! Finstämd poetisk och spännande.
Vi möter Marion som bor i ett litet hus på en strand på Nya Zealand och håller på att försöka
finna sig själv. Hennes liv har inte varit lätt men hon har överlevt. Hon tänker tillbaka på sitt
liv och låter det ena minnet efter det andra dyka upp.
En ensam liten cirka sex år gammal pojke som kommer till stranden då och då blir hennes skyddsling. Han är
ganska oåtkomlig. Marion som är läkare bedömer att han är lätt autistisk och förstår att möta
honom med stor varsamhet. Vi får följa deras förhållande och Marion blir allt mera säker på
att hon nu kommit på rätt plats i livet
Musikstycket Peace Piece av Bill Evans har tydligen spelat stor roll för författaren under det att
denna berättelse har vuxit fram inom henne och tagit form. Det var en underbar bok.
C.S. Lewis: Min morbror trollkarlen
Läste om denn bok och förvånade mej över att jag inte kom ihåg mycket av handlingen utom den underbara berättelsen om hur landet Narnia skapades av lejonet Aslans sång. Boken kändes nästan helt ny! Den var full med lustiga episoder och skämt och inte alls högtidlig. Barnen Digory och Polly lever i London och miljön är från 1800-talets slut. Men de kommer till andra världar genom några magiska ringar som morbror gjort.
Catherine Banner: En konungs ögon - Mörkrets röster
En konungs ögon
Hela handlingen sägs vara vad Leo North har skrivit ner under de fem åren som
förflutit sedan han var femton år. Han vill berätta för en äldre släkting om hur han upplevde detta kritiska
år i sitt liv.
Författaren till boken måste på upplevat en stor sorg. Hon beskriver så fantastiskt väl hur Leo reagerar då hans lillebror dör.
Det är flera parallella berättelser och de vävs in i varandra Den ena berättelsen försiggår i ett fiktivt land Manolia som ligger i krig med sina grannar. Den andra
berättelsen presenteras först som Leos drömmar men visar sig så småningom ha trådar till vad som händer i Manolia.
Det är människor som är fyllda med känslor och tankar som vi får möta i denna bok.
Mörkrets röster
Samma fina berättarstil är det i fortsättningen. Två eller på sätt och vis tre berättelser får vi följa. Dels då Anselm under sin flykt från den
härjade huvudstaden i Malonia berättar för en av medpassagerarna om hur han har upplevat den gångna hösten detta år då han är sjutton. Vi träffade Anselm i den förra boken. Då var han baby.
Dels har Anselm fått anteckningar av Leo som vi mötte i den förra boken. Vi får också på slutet några detaljer från hur de kommer fram till sitt mål. Trots att historien slutar ganska väl avslutat finns det något som verkar behöva en fortsättning, och en sådan lär vara på gång.
Denna författare är en trevlig bekantskap. Jag tycker om hennes sätt att beskriva vardagslivet hos Leo och Maria med barnen. T.ex. sitter lilla Jasmine under bordet och ritar sina bilder, klipper ur det som berör henne ur tidningen och klistrar upp i sitt rum.
Håkan Nesser: Himmel över London
Jag hade svårt att förstå mej på handlingen i denna bok. Från första början upplevde jag den
rörig och osmmanhängnade och jag höll på att ge upp efter kanske femtio sidor.
Trots detta fortsatte jag läsa men upplevde att det blev allt mera konstigt med många olika
berättelser sida vid sida. Författaren har byggt in ett spänningmoment som gjorde att jag inte
slutade att läsa. Hur hängde alla dessa olika berättelser ihop? Hängde de ihop alls? Eller var
det bara tillfälligheternas spel?
I viss mån kunde jag tänka att bokens författare försökte beskriva sin egen författarmöda då
han skriver om hur den orginella figuren Lars Gustav Selén skriver sin bok.

Philip Reeve De vandrande städerna (orginaltitel Mortal Engines)
Förrädarens guld (orginaltitel Predator's Gold)
Grön storm (orginaltitel Infernal Devices)
Där världen slutar (orginaltitel A Darkling Plain)
Det är i en tid långt in i framtiden. Den värld vi känner är totalförstörd i 30-minuterkriget för tusentals år sedan. En ny tid är inne. Historikerna försöker gräva fram spillror av vår tid och katalogiserar dessa föremål. Ingenjörer och tekniker försöker räkna ut vad de kan lära av det som man har funnit. Man har satt hjul under städer och de rör sig och äter bokstavligen upp varandra. De svagare dukar under i käftarna på de starkare. Historielärlingen Tom i London blir indragen i striderna tillsammans
med den utkastade Hester. Tom har svårt för att så oerhört många människor måste dö men Hester är mera skoningslös.
Del 2 och 3 upplever jag mera som en berättelse om människor och deras känslor och reaktioner i samspelet med varandra. Tekniken spelar inte så stor roll.
Del 4 börjar som en uppföljning av vad som hänt i de agerande i de tre föregående böckerna och avslutar med den stora slutstriden och en liten avslutande snutt om hur
det blev sedan
Denna serie klassificeras som Science Fiction (SF), inte fantasy. Jag tycker inte det är så stor skillnad på SF och fantasy. I fantasy är det trolleri och övernaturliga krafter man använder i striderna, här är det tekniska hjälpmedel som är vapen. I fantasy kämpar onda krafter mot de goda krafter som vill bevara det bästa inom människor. Kanske det är så att inom SF är betonas de krafter vill bevara och vidareutveckla det bästa som människan har skapat? Det finns hur många gudar som helst i världen i denna berättelse. Varje stad har sin beskyddare, men om de har någon kraft att påverka är ganska osäkert. Jag fäste mig vid då Oenone som tyr sig till den kristna guden ska förklara varför hon har fastnat för denna Gud. Gud kan inte gripa in och ändra det som sker. Han kan inte hindra någon av oss att göra det vi väljer att göra.Vad är han då bra för? Han ser. Han förstår. Han vet hur det känns att dö --- och när vi har dött kommer vi till honom -- som barn. Kommer du ihåg hur det var att vara ett
mycket litet barn? När allt var möjligt och du fick allt du behövde, och du visste att du var älskad och trygg. Egentligen är det en ganska löst sammanhållen berättelse som inte ger mer än underhållning och spänning för stunden. Men jag var i sådan sinnesstämning att jag slukade dessa fyra böcker på fyra dagar.
Bodil Mårtensson: Barkhes döttrar
Författaren låter Frans Barkhe uttrycka sin syn på kvinnor på detta sätt då han desperat
lämnar huset sedan hans hustru har dött i barnsäng med en dödfödd son. Han behöver desperat en son, en arvinge, för att rättfärdiga sig inför kung Fredrik III.
”Helvetes förbannade fruntimmer som inte ens kan klara det som Herren har satt dem
till jorden för” Blir ni förundrade över att jag fattar avsky för denna hennes centralfigur i romanen? De stackars nu moderlösa fem döttrarna blir lämnade i tjänstefolkets händer men hans frilla tar också över styret i länsmansgården, och det är ingen bra lösning för barnen. Jag tyckte det var en ganska rörig berättelse som är förlagd till året 1656. Den kvinnosyn som de högättade männen i romanen ger uttryck för blir extra påtaglig eftersom flera av de kvinnliga gestalterna är starka och intelligenta.
Boken slutar öppet och bäddar för en fortsättning.
Bodil Mårtensson: Torpeden Den första bok jag läst av denna författare.
Jag hade lite svårt för hennes stil. Hon låter oss träffa en hel massa personer och berättar
ganska utförligt detaljer om deras vardagsliv och hur de tänker. Det kändes nästan omotiverat
ibland. Visst kan det vara trevligt med det vardagliga som motvikt till det blodiga och det
sexuella. Det blodiga och det sexuella var på intet sätt dominerande men är utförligt beskrivet
då det passar in i händelseförloppet.
Johan Nilsson: Två sjöar
En lättläst vardagsroman Vardagsliv för en kille som spelar badminton. Vi
träffar Stefan 1982. 1989, 1994, 1998. Han är i bokens första del 12-13 år och spelar då för
första gången dubbel med Micke. De blir allt skickligare och går långt i ligan. Efter avslutad
skolgång blir han kvar i småstaden och jobbar på ett äldreboende. Han reser på
långa resor till spännande exotiska platser på sina semestrar. Hans liv är inrutat. Så
småningom börjar han dock fundera på om han kanske inte har låtit sitt liv bli alltför fast inrutat och
planmässigt och när boken slutar är han beredd att ge sitt liv en ny inriktning.
Så det öppnar för en fortsättning.
De ganska utförliga skildringarna av badmintonmatcher ger en prägel åt boken. Det lilla
mysteriet med tränaren som hittas död nedanför ett bergsstup följer oss genom boken. Det
känns lite onödigt mystifierat och ifogat för att ge en spännande röd tråd.
Genom att handlingen rör sig över en tidsperiod då mycket händer i Sverige får vi också en
liten inblick hur förändringarna påverkar en vanlig människa i en mindre ort i Västsverige
Annika Östberg: Ögonblick som förändrar livet
FRÅN FÖRLAGETS PRESENTATION:
Annika Östberg satt 28 år i ett amerikanskt statsfängelse, dömd för medhjälp till mord.
Domen löd 25 år till livstid och kunde tolkas på flera olika sätt. Den mest optimistiska innebar
att hon skulle kunna släppas efter att ha avtjänat tolv år av sitt straff – ett hopp hon länge
närde. Så blev det emellertid inte. Efter 28 år blev hon till sist flyttad till ett svenskt fängelse
och efter ytterligare ett par år där frigiven.
Om upplevelsen av denna fängelsetid och de handlingar som förde henne dit har hon skrivit
en förvånansvärt ärlig och uppriktig bok. Hon söker inte offrets roll utan medger utan omsvep
sin moraliska del i de gärningar som kom att bestämma hennes livsöde. Hennes berättelse är
ingen snyfthistoria utan en klar och reflekterad redogörelse för ett liv som tidigt gick snett.
Några egna ord: Hur människor behandlades i fängelset i Kalifornien får vi en aning om genom denna
starka skildring av hur hennes liv artade sig under åren som intagen Hur annorlunda
mot den svenska fångvården kan vi bara inte förstå men hennes skildring av hur hon
upplevde tiden på Hinseberg ger oss en aning om detta.
Citat: Jag tror inte att vi enbart är summan av våra erfarenheter utan även en produkt
av vad vi väljer att göra med dem, hur vi tolkar och använder oss av erfarenheterna för att skapa framtiden
Om hur hon anpassat sig till livet i fängelset: Jag trodde att mitt intellekt skulle rädda
mig från att sugas in i mörkret, men jag insåg att jag på sätt och vis blivit
blind....... Pressen hade ökat gradvis och jag vande mig - den blev en del av det normala.
Det ena efter det andra togs ifrån de intagna. Man tvingades fram till insikten att Saker har sin egen mening och värde, men i slutändan är de bara saker. Några av de ord av livsvisdom som jag fäst mig vid i denna gripande bok.
Niall Williams: Så som i himlen
Det var en underbar bok med en ovanlig kärlekshistoria. Mycket tilldrar sig på ett
ovanjordiskt plan i förhållandet mellan människor. Denna bok kunde jag inte
sträckläsa. Jag behövde pauser och göra annat då och då för att känna stämningarna.
Så kunde jag njuta av språket i avsnitt. Så upplevde jag läsningen delvis. Men det var
andra avsnitt som var för spännande för att jag skulle avbryta läsningen, antagligen var inte språket så förtrollande i dessa avsnitt utan vad som hände tog överhand i de intryck jag tog emot.
Katarina Mazetti Blandat Blod
Äventyrsberättelse och kärlek på 900-talet med handlingen dels i Blekinge, dels i Kiev dit
blekingarna drog på handelsfärder. Det är en tid då völvor - kloka kvinnor - har stor betydelse i människornas liv. Völvan Arnlög träffar några munkar då folket från hennes by dragit till tinget. Han predikar och försöker få folk att "primsignas", anta ett förberedande dop. Folket ska sluta att vända sig till sina gudar och hålla sig till den ende guden. Arnlög frågar: "Men säg mig då, varför skulle kvinnorna alls bli kristna? Om vi förlorar våra gudinnor och prästinnor och ska underkasta oss män och anses som smutsiga? Vad finns det då i kristendomen för oss?"
Donna Morrisey: Clairs chans
I de små fiskebyarna på den nordvästra halvön av New Foundland får vi möta några
familjer och deltaga i deras konflikter - inbördes och inom sig själva. Job har en
olyckshändelse med ett gevär i barndomen bakom sig och den händelsen finns hela livet inom
både honom och de andra två pojkarna som var med och påverkar dem. Clair
är dotter till Job och älskar sin pappa högt. Han är ute i kriget 1939-1945. Hans vän
Joey som också var med vid den traumatiska olyckshändelsen har också varit med i
samma förband men han har dött och Job har hans kläder och utmärkelser med hem
till Joeys föräldrar.
Job kommer hem med en krigsskada som gör livet svårt att leva för både honom och
hans familj. De reagerar på olika sätt. Det är med medkänsla man följer dem i deras
inre kamp. De har alla svårt att tala om sina känslor med varandra
Efter många turer så vågar Clair ta fram sina instängda känslor, liksom också den
tredje pojken som varit med vid den olycksaliga händelsen med geväret.
En lågmält skildring från ett isolerat område där människorna lever nära varandra i
nöd och lust.
Agneta Sjödin: En av de tolv Baksidespresentation::
En av de tolv är en skildring av godheten inom oss och vår förmåga att känna hopp
Vi får möta aposteln Jakob, Sebedaios son, äldre bror till den yngsta i lärjungakretsen Johannes. Agneta
Sjödin börjar med att låta Jakob sitta under ett träd i Hispania (nuvarande Spanien). Där samlar han sig inför den uppgift han
känner att han har fått: att sprida Jesu kärleksbudskap till människor i hela världen. Denna inre samling gör han genom att
tänka över sina dagar tillsammans med Jesus och vad som skett då. Vi får alltså en kort sammanfattning av Jesu liv tillsammans med lärjungarna.
Sedan låter författaren Jakob hålla sin första stora predikan på ett berg utanför Idria (nuvarande Granada) och det blir hennes försök
till sammanfattning av Jakobs brev i Bibeln. Det är antagligen en annan Jakob som finns bakom denna bibelbok men med författarens frihet låter hon dessa tankar sammanfattas här. I ett samtal på slutet av boken träffas Simon Petrus och Jakob och i samtalet dem emellan känner jag igen några av de tankar som vi hittar i Petrusbreven.
Boken blir på så sätt en sammanfattning av de tankar om hur vi människor är skapade till att leva tillsammans i kärlek som Jesus ville sprida till människorna och som han gav sina lärjungar i uppgift att sprida vidare. Så här låter hon Jesus formulera sig då han förklarar för de tolv lärjungar han samlat vad som ska bli deras uppgift: Det här är ett brödraskap av kärlek, och er uppgift kommer att bli att sprida
kärlek och frid på jorden och godhet åt alla ni möter. Ni ska visa människorna sanningens och ljusets väg. Och det ska ni göra genom era handlingar för det är genom dem man ska förstå er tro.
Gunilla O. Wahlström: Emine, en fråga om heder
En lärorik roman om kulturkrockar. En bok som vill kasta ljus på den situation som många flickor med invandrarbakgrund
lever i. Inkännande berättar författaren om Emine som växer upp kluven mellan en
kultur där hennes familj har sina rötter i en avlägsen by i Turkiet där det gamla sättet
att leva är inbyggt i män och kvinnor sedan generationer tillbaka och den svenska
kultur som hon möter i förskola och skola. Bokens handling är förlagd till 1980-talet.
Den är mycket aktuell igen just nu eftersom frågan om hedersmord åter diskuteras.
Ana Waldés: Julias hus
En liten tunn bok med en mycket fin historia om Julie som växer upp i en sluten
familj där mormor regerar över allt och alla. Julia upplever huset förtrollat och fullt av
underbara ovanliga människor. På en övernattning med skolan kommer hon i nära
kontakt med en av lärarna och det leder Julia till en helt ny syn på vad livet kan vara.
Men livet blir inte alltid så som i drömmen utan måste förankras i den verklighet där man lever.
Arnaldur Indriðason Svart himmel
Svart himmel - på isländska Svörtuloft - egentligen synd att den inte fått behålla sitt
isländska namn. I slutet av boken får jag veta sambandet. Det är ett öknamn på ett
nybyggt bankpalats i Reykjavik men också ett ödsligt område uppe i glaciärerna på
nordkusten.
I denna bok får vi följa polisen Sigurdar Óli i hans arbete och hans dagliga liv. En
enstöring, inte särskilt sympatisk. Han tycker inte om sitt arbete bland buset i
Reykjavik. Så småningom kommer han tillsammans med kollegerna fram till en lösning på det brutala mordfall som han blir inblandad i. I en sidoberättelse i insprängda kortare kapitel får vi följa en
avsigkommen individ som har tagit livet av den som plågat honom i barndomen.
Författaren låter oss hela tiden följa med i Sigurdars rörelser i Reykjavik och anger
noga namn på gator och bostadsområden. Det måste ge lokalkänsla för den som är
hemma i staden.
Marianne Cederwall: Spinnsidan
Vårens blomning på Gotland och fågelskådning finns i bakgrunden och ger miljö åt
denna tokroliga berättelse om Hervor och Mirjam. Det är nästan lite svårt att hänga med
i svängarna med alla affirmationer. Men det mesta löser sig till det bästa för de
inblandade.
Tore Janson: Språkens historia
En mycket intressant bok med perspektiv på hur det kommer sig att vi kommunicerar med varandra med ett språk - i tal och i skrift.
I källförteckningen finns det uppgifter om andra böcker som behandlar detta ämne men författaren framhåller att ingen av dessa behandlar historia och stater på det sätt som görs i denna bok. Just detta grepp att behandla språkens historia i sammanhang med folkens och ländernas historia tycker jag är så fascinerande. Den litteratur som finns lär ofta vara mera inriktat på språkvetenskap och språkfamiljer.
Avsnittet på slutet med tips om andra böcker om språk är rikhaltig och ser lockande ut.
CITAT: Det finns inga primitiva språk i den meningen att de inte skulle vara lämpade för att
uttrycka avancerade tankar och subtila distinktioner. Alla språk har smma grundläggande
möjligheter - - - det kan skilja mycket i sättet att beskriva verkligheten med språkliga begrepp.
Därför är det inte nödvändigtvis så att allt som går att säga på ett språk också går att säga på
ett annat. - - - Varje språk är unikt och har samma värde som de andra, men varje språk har
inte samma kapacitet att uttrycka allt
Maria Ernestam: Alltid hos dig.
En fascinerande bok! Men det tog mig lite tid att komma igenom. Det är två huvudberättelser. Ingas man dör hastigt i en hjärtinfart och så småningom hinner sorgen ikapp med henne och hon bryter ihop och drar sig tillbaka till sin barndoms sommarhus på Marstrand. Där hittar hon ett gammalt brev som får henne att börja forska i släktens och framför allt sin farmors öde. Det är den ena berättelsen. Den andra berättelsen är farmor Rakel som berättar om året 1916 då mycket hände i livet som formade hennes framtid.
De delar av boken som är förlagda till nutid och är sedda från Ingas synvinkel är mera funderande medan Rakels berättelse om vad som hände år 1916 och därefter är rent berättande.
Upplägget är att omväxlande ha Ingas funderingar och framsteg i sin forskning efter den egna släktens historia och de
människor som hon möter under detta arbete och hur hennes upptäkter påverkar hennes sorgearbete. Dessa kapitel växlar med hur Rakel i tankarna går
igenom vad som hände under år 1916
Inga funderar i början av boken: Vad är livets mening? Att leva lycklig tillsammans med dig. Men så småningom kommer hon igenom sorgen efter Mårten och kan gå vidare, stärkt av den bild av sin farmor hon fått genom sina forskningar.
Jan Guillou Brobyggarna
Baksidestext: När havet tog deras far och farbror fick de tre gossarna på det norska Vestlandet utanför
Bergen söka familjens försörjning inne i staden. Av en tillfällighet upptäckte man att de tre
små repslagarlärlingarna var ovanligt tekniskt begåvade och med hjälp av välgörenhet
utbildades pojkarna till järnvägs- och brobyggare.
Bokens handling rör sig från år 1900 till år 1919.
En mycket stor del handlar om att bygga järnvägar och broar för att förena och för att sprida
kultur. Vi får i boken framför allt följa Lauritz som är ingenjör på Bergenbanan, och brodern
Oscar som bygger järnväg i Tyska Östafrika. Han är också storviltsjägare, något som jag tror
passar författaren att skriva om. På slutet av boken är Oscar enrollerad i de tyska militära
styrkorna som försvarar landet mot de anfallande engelska, belgiska, sydafrikanska och
portugisiska trupperna. Till sin stora sorg blir han tvungen att rasera en stor del av de broar
som han själv varit med om att bygga.
Kanske symboliskt för något som framgår av handlingen i boken. Tyskland framstår som ett
välde som står för ordning och reda, som under kontrollerade former vill sprida tysk kultur
och tysk civilisation. Amerikaner och engelsmän står för en helt annan syn på människor. De
människor som inte är vita är bara förbrukningsmaterial, i järnvägsbyggen, i krig.
Vi får också möta Ingeborg som kämpar för att kvinnor ska ha samma rättigheter i
samhället som män, att kvinnor har lika stort värde. Hon vill bli läkare. När hon sökte till den medicinska fakulteten i Dresden hade man sänt en delegation hem till hennes far för att i all diskretion avstyra dumheten, den kvinnliga nycken - - -
Oscar funderar på varför han gått med i kriget.
Hämnd? hur meningslöst verkade det inte efter alla dessa år. Tyskland mot barbariet? Även
om det sakligt sett var sant kunde han inte längre föreställa sig att han tänkt så. Den egna
överlevnaden? Döda eller dödas. Antagligen, men till och med inför det valet började han
känna likgiltighet.
Men jag får inte riktigt grepp om personerna i boken, de är ganska konturlösa.
Det är spännande att läsa om hur det samhälle vi idag lever så småningom byggs upp. Vilken
tankekraft och vilka arbetsinsatser som ligger bakom. Men man fick bara ytligt ta del av hur
krig påverkar människor.
Johan Theorin: Blodläge
I älvornas värld finns inga bråk och konflikter. Älvorna lever i fullständig harmoni.
Hur är det möjligt? Det ligger i deras vidsynthet. Älvornas stora gåva är att de kan se ur alla
perspektiv samtidigt.
Vendela håller på att skriva en bok om älvorna som enligt folktron bor på alvaret. Hon och
hennes man har byggt en villa vid stenbrottet i Stenvik på norra Öland. Han är en man som är helt tvärsäker
på att han alltid har rätt, Vendela är mycket osäker på sig själv men börjar försiktigt göra sig
fri
Per Mörner har ärvt en stuga vid stenbrottet. Hans liv är fullt med konflikter. Han är nyskild
och barnen bor hos honom varannan vecka. Men hans dotter är dålig och ligger på sjukhuset
för en utredning. Samtidigt tar hans far kontakt med honom och behöver hjälp för han har
blivit hotad, utsatt för mordförsök och får det hus där han har bedrivit sin verksamhet
nedbränt Det är en trasslig härva som Per blir indragen i
Dessa två öden är de vi får följa under några hektiska dagar runt påsken
Per och hans f.d. hustru, barnens mor, möts vid dotterns sjuksäng Deras möte beskrivs med
dessa ord som jag fäste mig vid:
Det fanns ingen kärlek mer. Det fanns ömhet.
Maria Ernestan: På andra sidan solen Viola är bokens jag. Hon håller på med en uppsats om evigheten, så som den beskrives hos
några engelska poeter.
Familjen ska fira påsklovet tillsammans i en lånad villa i närheten av det vårdhem där Axels
mor vistas sedan hon drabbats av demens. Axel har varit sjuk. Han får okontrollerade
vredesutbrott. Förhållandet mellan Axel och Viola har länge varit spänt och under vistelsen i
villan och i samband med besöken på vårdhemmet förvärras deras förhållande.
Viola funderar: Vad hade vi en gång sett hos varandra, Axel och jag? - Jag gifte mig med Axel
för att jag älskade honom. För hans trohet och tillit till oss båda. Var det fortfarande möjligt
att känna tillit?
Viola får en vän på vårdhemmet, Lea, en pigg pensionär som varit missionär i Kina. Viola får
ta del av Leas erfarenheter och de väcker många tankar. Begreppen i taoismen är besläktade
med de tankar om evigheten som Viola jobbar med.
Men Axel blir alltmera otrevlig. Jag tycker verkligen illa om honom och reagerar med att
känna att jag skulle vilja gripa in i förhållandet i familjen.
Det är en läsvärd berättelse om hur ett äktenskap håller på att gå i bitar när den ena blir för
dominant och den andra inte orkar stå emot utan anpassar sig alltför mycket till de orimliga
krav som hon blir ställd inför. Sidoberättelserna om Leas upplevelser ger en viss ytterligare dimension till de tankar som väcks under läsningen.
Patrick Rothfuss Vindens namn (The Name of the Wind)
Vindens namn utspelas i en fantasyvärld, och handlar om den unga pojken Kvothe, som växer upp i en skyddad miljö med sina föräldrar, som leder en trupp med vandrande underhållare, av folket Edema Ruh.
Denna första del av berättelsen om Kvothe består av en ramberättelse där han berättar sitt livs
historia Han lever ett undangömt liv som värdshusvärd på en avlägsen plats där han får höra
sagor som berättas om honom från gästerna som befolkar hans skänkstuga. Dessa sagor är
fantastiska men skiljer sig mycket från hur han själv vill berätta. Det gör han i enskildhet för
en krönikör. I denna första del av berättelsen får vi följa honom som barn och vid universitetet
där han studerar de hemliga konsterna.
En lite annorlunda fantasy - jag ser fram emot att fortsättningen kommer ut
Olle Lönneus: Mike Larssons rymliga hjärta
Inte så lättläst, jag hade lite svårt att komma in i handlingen av åtminstone den första
delen av boken. Men till sist redde alla bekymmer ut sej på ett eller annat sätt för Mike och
han kunde verkligen försöka ägna sej åt att vara en riktig pappa för sonen Robin. Något av en
modern saga där slutet gott- allting gott trots allt - - - -
Eliot Pattison Dödsmantrat Orig. titel The Skull Mantra
Det tog tid att läsa denna bok. Det var så mycket annorlunda sätt att tänka och känna
som beskrives i denna bok. Vi får inblickar i de tibetanska munkarnas sätt att se på
livet och hur de föreställer sig balansen, samspelet mellan de makter som finns i naturen, i de
höga bergen och i människornas hjärtan.
Vi får en inblick i hur de kinesiska makthavarna förtrycker den tibetanska
befolkningen i detta land som av Kina anses vara en del av Kina. De gamla tibetanerna accepterar inte Kinas överhöghet. Det finns en motståndrörelse mot det kinesiska styret.
I Tibet har flera ”omskolningsläger” placerats där både Han-kineser och tibetaner
sysselsätts med tvångsarbete under hårda villkor och under översyn av militär. En
sådan Han-kines är huvudpersonen Shan som har skickats till omskolning för att han
varit obekväm för sina åsikter. Han har tidigare visat sig vara en mycket skicklig
utredare och detta tar styresmannen i det distrikt där Shan är placerad vara på. Det
inträffar ett mord som behöver utredas. Han engagerar Shan och ger honom två
medhjälpare, en kinesisk militärchaufför och en nyligen frigiven tibetan som har datakunskaper. Tillsammans försöker de komma in i den härva
av religion, korruption, lögner och annat som behöver nystas upp.
Det var ganska svårt för mig att följa alla dessa trådar och förstå handlingen för att det var så
mycket främmande tankesätt. Inte är jag helt på det klara över om författaren fått det
hela att gå ihop för det blev ganska rörigt ibland. Men det var intressant att få inblick i
denna annorlunda värld.
Här några citat som ger tankar:
Anledningen till att tibetanerna vägrar att arbeta är att de tror att någon har
släppt lös en demon. Balansen har rubbats. Men byrån för religiösa ärenden kommer
aldrig att ge tillstånd till några ritualer.
Yeshe, tibetanen som är frigiven från ett omskolningsläger säger då han ska förklara
att han på grund av sina datakunskaper blivit utsedd att vara Shans medhjälpare.
Folket betrodde mig med att studera vid universitet i Chengdu. Så har han skolats att uttrycka sig.
I Kina är alla mellanhavanden med regeringen något av en konst. Sådana mellanhavanden
kan gälla militären, politiken. arkeologerna, geologerna, religionen, traditionen. . .
Den biträdande åklagaren säger i ett samtal med Shan: Det har gjorts stora framsteg
vad gäller hur man applicerar den socialistiska disciplinen på frågor som rör etniska
minoriteter
Shan om sin roll: Det som är mest fascinerande med utredningar är att man snart upptäcker hur
subjektiv sanningen är. Den har så många dimensioner. Politiska, yrkesmässiga. Men de är
lätta att urskilja. Det är svårare att förstå den personliga relationen. Vi hittar på otaliga sätt
att tro på lögnerna och ignorera sanningen.
Lars Kepler (pseudonym): Hypnotisören
Rörig början med massor av platser och personer som presenteras noggrant. Vi får berättelsen om natten och morgonen 8 december ur många olika personers ögon. Kanske jag väntat mej att i fortsättningen skulle det vara lika väl utarbetade sammanhang mellan de olika kapitlen men tyvärr var det inte så. Jag tyckte hela tiden att det var detaljer som fattades, samtidigt som några få avsnitt faktiskt kom två gånger nästan ordagrant.
Personerna är ganska oskarpa, ingen av dem blir en levande människa.
Undrar om inte berättelsen hade blivit bättre om författarna koncentrerat sej på hypnotisören Erik och det som följde av hans forskningsprojekt tio år tidigare? Om de utarbetat dessa partier tydligare och med större sammanhang utan att dra in alla de sidohistorier som nu verkar ganska löst infogade. Inte minst upptaktsberättelsen känns omotiverad utom för att den ger hypnotisören Erik anledning att åter för en enda gång ägna sig åt hypnos. Ibland fick jag faktiskt en känsla av att jag läste en parodi på moderna deckare- - -
Theodor Kallifatides: Det gångna är inte en dröm
Hans barndom och ungdom i Grekland - och återkomsten till hembyn i nutid som firad författare. Så många bittra minnen som han måste försonas med. Det var inte lätt att vara den röde skollärarens pojke. Jag vill bara ge några av de tankar som jag fäste mig vid.
Att vara nyinflyttad i Aten som sjuåring beskriver han så: Det självklara i livet försvann. Det är en förlust
som inte kan beskrivas. Det självklara är obeskrivligt och enkelt. Det är därför det är självklart..
När han funderar över sina förhållanden till flickor: En ny kärlek behöver inte bli ett nådaskott på den gamla, utan snarare
fortsättning. Man behöver inte o-älska någon för att älska en annan.
Ett målande uttryck: Ensamma som torra grenar, brukade mamma säga om par vilkas barn lämnat hemmet.
Fyrtiosju år efter att han kom till det nya landet Sverige: Jag hade fått rötter i det nya landet, rötter som inte sökte sig neråt i marken utan uppåt mot himmelen.
|