GAMLA SMÅLÄNDSKA ORD FÅNGADE I BERGABYGDEN


 Ses bäst med upplös. 1024x768

 annenstens = annanstans
 annatrötte = annfådd
 anka = ångra
 aften = afton
 ansa = klippa, göra fint
 asa = dra, släpa

 bafötte = barfota
 bakaved = ytved
 baxa = trixa in åt sidan
 betyttad = besviken
 bevare me väl /när man hört nått hemskt
 bringlera = briljera, spänna sig
 bro = trappan
 bråte = skräp
 bräalapp = brädbit
 blunna = blunda
 bledde = blev
 bonke = kastrull
 båa = förebud, betyda
 båttåt te = en bit bort, nära intill
 blära = märke, ärr
 bära se te = göra på detta viset
 bärja se = ha tålamod
 bätte = bättre
 båsi = skräpig, oborstad
 böta = laga, sy bot
 bötta = kastrull
 bösta = slå, hammra

 dave = morgon
 dä ante me = det trodde jag
 det är en tocken = det är en sån
 deskelase = disktrasa
 dras mä = leva me
 dråsaskyffel = stor skyffel
 dråsaslag = kraftigt slag
 dråsa = trilla
 drämma te = slå till
 dyngesta = gödselstad
 dåndimpen = oförstående
 döve = trött
 drös = många

 ella = eller

 fe = fick
 fjokla = fumla, vända sig illa
 flecka = flicka
 flua = fluga
 flåra = skruvbricka
 fnyker = snöar lite, annat litet i luften
 folkade = tillräckligt med folk
 fyas = Sysselsätning, göra
 fördökande = mer än trött

 grua se = ängsla sig, oroar sig
 grunna = tänka
 gräbba = flicka
 gåen = frånvarande, slut
 gärning = att göra

   

 hasponge = geting
 herra = man är mycket trött
 herre min ge/fått veta skvaller
 here = pojk
 hia de = lungna dej
 hialös = orädd, omdömeslös
 hie = stökigt ställe
 hin = den andre
 hinstuan = grannstugan
 hin sian gäret = andra sida gärdet
 hur vete de te = hur verkar det
 hinka = hindra
 hocken då = vilken då
 hosa = strumpa
 hysa = hyra, har plats
 hydda  te = ställa i ordning, fixa, ansa te
 häe = va 
 hälat = helg
 hälten = hälften
 hätta = mössa

 ifrån me = förtvivlad
 i jons = tidigare, innan
 illavetanes = dålig ställning
 illavoet =  dålig ställning
 illbating = rakanstygspojke
 illmari = luring, vill luras
 inte ett dyft = ingenting
 ilska = smörja, fetta, olja
 i rappet = direkt

 jora = jorden, marken
 junket = kvavt

 kippe = går strumplös i skor
 kleppa te = slå till
 krings ve = omkring
 kröse = lingon
 kvackelmagad = äckelmagad
 kosten = kvasten
 kvesa = finne, litet utslag
 kära hjärtanes /roligt att höra
 käri = stolt, mallig
 követ = kvavt
 körgårn = kyrkogården

 lase =  trasa
 laja = Fula, leda
 laka = tinar, töar, smälter
 leabröten = ledbruten
 lea o sta = leda till sej, komma igång
 less ve att = trött på det
 likast = bäst
 like = bra
 lue = rakartygspojke
 luk = ogräs
 läjansty = rackartyg

 

 mannhafti = kraftig, mullig
 meraftan = eftermiddagskaffe
 milda tider/ man blev förvånad
 muttrik = mutter
 möe = mycket
 menske = människa

 nimt = lätt,
 nockaväv = spindelväv
 noran = nordanvind
 nået = något
 nåenstens = nånstans

 pere = potatis
 ploa = ploga

 raft = smal lång pinne
 rede du de = klara du dej
 restta = skaka
 rungadöve = oreda, ostädat
 rygga = backa
 ränne = springer
 råa, håra = hårdingar
 råka = hittar
 rå mä = orka med

 sa = ska
 sav = såg
 savsmjöl = sågspån
 skrine = smal, spinkig
 skoven = skogen
 skräppa = skryter
 sporde = hörde
 sue = tjugo
 suckta = pusta, suckar
 säje = seg
 söa = får, lamm

 tetas = retas
 teres = klar, färdig 
 te se = till sig, ivrig
 teti = retlig
 tjyng = ett infall
 tossta = flämta
 twaijt = grismatslev
 twähoksen = tveksam
 ty se te = hålla sig till

 ulmadug = orm
 uschaname = usch då, nått hemskt

 vann inte = kunde inte
 va sarra dä = de må va hänt
 va sa du hän = vart ska du gå
 valhänte = tummen mitt i näven
 vaske = uppmärksam
 va hö du ella å = vad hör du annars av
 vell te = om det går
 vespa = geting
 vetalös = inte klokt
 vi gavel = helt öppet
 vilket sjå = vad besvärligt
 vånna ingenting = bryr sig ingentin
 vånnalös = vågar det mesta

 


 

Grunna du på nået om orden karl.olof @spray.se

                                                         Startsida