Kaninspråk-ljudspråk!
Kaniner är visserligen tysta men dom är inte helt stumma, man måste lyssna noga för att kunna höra
dom!
Knorrar: Kort grälande ljud som följer tätt på varandra. Kaninen är förargad eller varnar för något. Den dräktiga honan kanske varnar hanen, om han inte låter henne vara ifred.
Väser: Alltid tecken på aggression. En kort västorn kan vara upptakten till ett angrepp. Det är inte likt kattens väsande.
Kort knorrljud: Oftas av hannen kort efter parningsakten.
Tyst eller högt pipande: Ungar piper ibland, när de blir rädda eller hungriga.
Starkt tandgnissel, matt blick och allmän apati: Alltid tecken på stark smärta, t.ex. trumsjukan.
Förväxla det inte med ett tyst, malande ljud med käken: Uttrycker välbefinnande. Hörs i synlighet om man kliar kaninen
i nacken. Är olika starkt otpräglat kanin till kanin.
Gällt, högt skrikande: Vid dödsångers eller plötsliga, fruktansvärda smärtor t.ex. om kaninen fångas och bits ihjäl av ett rovdjur!
